[ÖVERKURS]
<– Tillbaka till Lektion 1: Hur vanligt är det med ADHD?
Det är fler pojkar än flickor som har ADHD. En förklaring kan vara att ADHD inte är lika lätt att känna igen hos flickor, som hos pojkar. Oftast är flickor med ADHD mindre stökiga och trotsiga än pojkar, och då märks inte symptomen lika mycket. Då problemen är svårare att känna igen, kan det ta längre tid för en flicka att få komma till en utredning. Det är därför väldigt viktigt att lärare och andra vuxna är uppmärksamma på symptomen, för att en flicka med ADHD ska få den hjälp och förståelse hon behöver.
Flickornas problem handlar oftare om brister i uppmärksamheten. Då pojkar blir utagerande, får flickorna mer inåtvända och känslomässiga symptom som låg självkänsla och nedstämdhet. Kroppsliga problem som huvudvärk och magont är också vanligt, som kan bero på stress från omgivningens förväntningar.
Något annat som utmärker sig bland flickor med ADHD är att symptomen kan visa sig väldigt lite i skolan, medan de däremot märks mycket mer i hemmet genom aggressioner och utbrott. När kraven i skolan ökar, kan även normalbegåvade barn med ADHD ha svårt att hänga med. Då blir det mer vanligt att börja skolka, och många flickor kan då få problem med att bli godkända i basämnena.
Den amerikanska forskaren Kathleen Nadeau beskriver flickor med ADHD enligt fyra olika typer:
Pojkflickan
Hon gillar att vara fysiskt aktiv och har ett behov av att vara igång, hon får utlopp för detta i ett eller flera fritidsintressen. Hon är inte särskilt organiserad men sköter skolan relativt bra.
Dagdrömmaren
Hon har bristande uppmärksamhet, glömmer saker lätt och är långsam. Hon ger sken av att hänga med i skolan men går i själva verket på sparlåga och kan uppfattas som lat.
Snackaren
En snackare kan vara hetsig, störande och dramatisk i sitt uttryck, har svårt att hålla en röd tråd och byter lätt ämne när hon pratar. Som tonåring kan det hända att hon hamnar i fel kretsar vilket kan leda till att hon tar fel beslut när det gäller rökning, droger och oskyddat sex.
Begåvade
Hon klarar låg- och mellanstadiet, men när högre krav ställs blir svårigheterna att koncentrera sig påtagliga. I högstadiet, som kräver mer självdisciplin, har hon svårt att klara eget arbete och tidsbegränsningar.
<– Tillbaka till Lektion 1: Hur vanligt är det med ADHD?